en liten kvällstur

Jag hade en sån lust att fara ut och cykla på grusvägarna i Purmo ikväll. Efter lite letande och suckande hittade jag cykeln, utan luft i ringarna och sitsen 10 cm för lågt. Jag orkade inte pumpa luft eller börja ändra höjd. Funderade en stund på att fara ut på promenad, men det tar så lång tid. Och joggningen är endast tungt.
Jag tog en liten kvällstur med hästen, det måste vara flera år sen jag satt på hästryggen sist. Men det var otroligt skönt, avslappnande och på nått sätt fridfullt. Fast jag inte ridit på väldigt länge visste jag precis hur han fungerade, han vet hur jag fungerar. Vi är som soulmates. Det värsta var att han nuförtiden känns som en xxs häst. Han har blivit liten och gammal. Men jag hoppas att vi får ha honom med oss många år till.

Här är han, vår Lori.

Jag började fundera där när jag satt på hästryggen. Jag kom inte alls ihåg hur det känns att galoppera, jag funderade mera och mera, men kom inte fram till i huvudet hur kroppen ska göra. När vi väl kom in i galopp visste min kropp alla rörelser. Det kändes konstigt att det gick så lätt, jag kom fram till att galoppen måste finnas i mitt rörelseminne.  
När vi galopperat klart började jag fundera över hur jag lär ut fram och bakvolter från svikt. Jag har aldrig kunnat vilkendera, jag vet inte hur det känns i kroppen eftersom jag aldrig gjort det. Ändå kan jag lära ut bakvolter till 10-åriga barn. Finns det då i synminnet då jag sett så många bakvolter att jag vet hur det ska se ut och förklarar och lär därefter?
Sen började jag fundera på hur jag i framtiden ska lära patienter hur man lever med diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, jag vet inte hur det är att leva med diabetes. Jag kan inte ens ana hur det är, men jag ska ändå lära ut det. Jag kan bara fakta och förklara något som någon nångång har skrivit.
När jag satt där på hästryggen och funderade, kom jag förstås till att fundera kring bygget. När min byggare får en minnessjukdom (eller troligare att jag får, eftersom det är jag som glömmer det mesta hos oss..) kommer jag då att förstå vad jag gör med hammare och spik, om någon ger det till mig. Kommer jag att börja hamra eftersom jag vet rörelsen. Om jag inte börjar hamra, kommer jag att förstå instruktionerna av någon som sett någon hamra förut? eller om någon läser en faktabok om spikar får jag in spiken rakt då? 

Efter tre dagar ute på bryggan i hällregn och blåsväder, uppskattar jag en solkväll, fast den inte tillbringas på bygget. Men, nu märker jag varför byggandet är så bra för mig. Jag funderar för mycket när jag inte bygger, det kan inte vara hälsosamt att inte bygga.


/Martina, saknar verkligen ridningen och bygget.